HÅLLBAR MAT

LÅT OSS MATAR EN NY FRAMTID!

Under de senaste åren har begreppet hållbarhet varit föremål för flera undersökningar och har alltmer kommit att prägla det allmänna medvetandet. Men för unga människor är detta tema fortfarande förvirrande, och få vet att det är strikt kopplat till mat.

Men vad betyder hållbar mat egentligen?

Att äta är en viktig del av livet och människor vet att maten de äter är något som kan påverka deras hälsa och kropp, men vad de är mindre medvetna om är den stora påverkan som livsmedelsproduktion och konsumtion har på hela planeten.

Det är därför det är viktigt att prata om hållbara livsmedel; ett livsmedel som är hållbart måste:

  •   ge oss bra näring
  •  vara en del av en produktionscirkel som hjälper sociala, ekonomiska och framför allt miljömässiga frågor

EN KULTUR AV MAT SOM PÅVERKAR PLANETEN

I världens äldsta dikt, Gilgamesheposet, en gammal mesopotamisk odyssé skriven i kilskrift på lertavlor, skiljer sig den vilda människan från djuren i samma ögonblick som han lär sig att äta bröd och dricka öl. Förmågan att omvandla naturresurser för att skapa något ätbart som inte finns i naturen är ett av människans högre och exklusiva evolutionära resultat.

Sedan urminnes tider har tillgången till livsmedelsresurser inspirerat vår kreativitet och vårt intellekt, skapat konflikter och fått oss att upptäcka nya, outforskade områden. Människor över hela världen har utvecklat olika sätt att skaffa och tillverka mat och byggt upp ett personligt förhållande till miljön.

 

Med andra ord, mat är KULTUR och en del av vår IDENTITET!

 

Och nu?

Världens befolkning växer mycket snabbt och kan uppgå till 10 miljarder år 2050! (World Population Data Sheet, 2020) Enligt den officiella statistiken kan vi redan nu inte föda hela befolkningen, som nu uppgår till 8 miljarder (Förenta nationerna, 2022).

Dessutom har man beräknat att 6 av 10 personer i framtiden kommer att bo i en stad. Det innebär att med den gradvisa avfolkningen av landsbygden kommer en dag allt fler människor att äta mat som produceras av få. I dag upptas 3 procent av jordens yta av städer, men dessa förbrukar 80 procent av den mat som produceras. Det är därför vi står inför en massiv produktion av livsmedel och effekterna av det gamla jordbruket kan inte jämföras med modern teknik. I dag är jordbruket en av de främsta orsakerna till miljöförstöring: avskogning, föroreningar, utsläpp av växthusgaser (21-37 %), färskvattenförbrukning (70 %), skador på den biologiska mångfalden orsakade av bekämpningsmedel och gödselmedel. En ökning av alla dessa faktorer skulle vara förödande för miljön.

 

 

HÅLLBARHET OCH AKTIVT MEDBORGARSKAP: VAD KAN VI GÖRA DET?

Det råder ingen tvekan om att detta produktionssystem inte längre är hållbart och regeringar över hela världen måste skynda sig att ompröva denna matkultur och på så sätt säkerställa en hälsosam och rik livsmedelsförsörjning för alla som inte negativt påverkar vårt ömtåliga ekosystem.

 

Men vad är vår roll i allt detta? Finns det något som var och en av oss kan göra?

 

 

Svaret är ja. Det finns mycket du kan göra och var och en av oss kan göra skillnad genom att ändra sina matvanor mot mer hållbara sådana!

 

👉 Ändra din kost

Nya studier har visat att människor tenderar att välja kaloritäta livsmedel, fullproppade med tillsatser, konserveringsmedel, socker och mättade fetter. Vi äter inte bara dessa ohälsosamma livsmedel, utan vi äter också mer än vi borde, med tanke på att många av oss har en stillasittande livsstil. Cirka 2 miljarder människor i världen lider av fetma och övervikt (World Obesity Atlas, 2022), och dessutom är dessa sjukdomar bland de främsta orsakerna till dödsfall och funktionsnedsättning i Europaregionen, med nya uppskattningar som tyder på att de orsakar mer än 1,2 miljoner dödsfall årligen (WHO, 2022).

 

Försök att ändra din kost med hjälp av dessa förslag:

 

  • äta mer grönsaker och frukt
  • välj säsongsbetonad mat, det är mer sannolikt att den är hälsosam och rik på vitaminer och näringsämnen
  • minska konsumtionen av rött kött (nötkött, fläskkött, lammkött etc.), eftersom metan från intensivt jordbruk genererar mer växthusgaser än transportsektorn och produktionen av djurfoder leder till att stora skogar skövlas, vilket ökar trycket på marken
  • undvika skräpmat
  • äta färsk mat, fattig på konserveringsmedel och tillsatser

 

👉 Minska matsvinnet

En tredjedel av hela världens livsmedelsproduktion går till spillo varje år. Enligt officiella uppgifter från FAO (Food and Agriculture Organization) sker detta slöseri i detaljhandeln hos slutkonsumenten, med andra ord hos oss.

 

Matavfall av utvecklade länder ärlikvärdig av matenproduktion av Sub-sharanAfrika (222 miljoner ton)

 

Vi kan ändra våra vanor genom att försöka:

  • inte köpa mer än vi kan äta(låt oss börja planera våra måltider under veckan)
  • släng inte mat som fortfarande är ätbar. Många människor följer "bäst före"-märkningen alltför strikt och slänger mat som fortfarande är ätbar.
  • Denna märkning har ingen obligatorisk innebörd, så om "bäst före"-datumet har passerats på en produkt, använd dina fem sinnen för att se till att den har blivit dålig innan du slänger den.
  • använd alla delar av produkten (rester av grönsaker och kött kan användas på många sätt, till exempel för buljong, för att smaksätta ditt vatten, etc.)

 

Vikten av att minska avfallet betonas också av Europeiska unionen, som har inkluderat ansvarsfull produktion och konsumtion bland sina 17 mål för hållbar utveckling som fastställdes 2015 (mål 12). Det syftar till att uppnå en hållbar förvaltning och effektiv användning av naturresurser, halvera det globala livsmedelsavfallet per capita i detaljhandels- och konsumentledet samt minska livsmedelsförlusterna längs produktions- och leveranskedjorna (se mer på https://www.globalgoals.org/goals/12-responsible-consumption-and-production/ ).

 

👉 Var medveten om dina val

När människor handlar mat ägnar de vanligtvis ingen uppmärksamhet åt valet av produkter. Vi köper bara det vi vill äta, utan att känna till varifrån maten kommer eller vilken tid på året det är. Denna oavsiktliga naivitet kan leda till flera konsekvenser som varken är bra för oss eller för miljön.

I dag transporteras livsmedel faktiskt längre sträckor, över kontinenter. Detta avstånd, från producent till konsument, kallas livsmedelsmil. Att välja produkter som kommer långväga ifrån är en annan faktor som påverkar ohållbarheten i vårt produktionssystem. Att transportera livsmedel från ena sidan av jorden till den andra orsakar enorma mängder föroreningar och gasutsläpp, vilket påverkar ekosystemen negativt. Vet du till exempel var bananer kommer ifrån?

 

 

Ta en titt på den här videon: Bananernas resa: Från marken till din hand.

Dessutom samlas dessa produkter in i ett tidigt skede av sin mognad och förvaras i ett stort kylskåp under transporten. Denna process gör att grönsaker och frukt förlorar sina näringsämnen. Samma sak händer när vi väljer produkter som inte är säsongsbetonade, som odlas i växthus och därmed förlorar sin faktiska smak och sina näringsämnen. Enligt en undersökning från FAO saknar över 2 miljarder människor vitaminer och mineralämnen som järn, zink, jod etc.

Erbjud ditt bidrag och försök att:

  • Köp ekologiska produkter som respekterar naturen och ekosystemen och begränsar användningen av gödningsmedel eller antibiotika
  • Köp lokala produkter som kommer från begränsade geografiska områden i din närhet och som produceras i enlighet med jordbruks- och sociala metoder. Detta garanterar matens kvalitet och goda näringsvärde!

 

 

 

OMFORMNING AV MATSYSTEMET: VAD GÖR EUROPEISKA GEMENSKAPEN?

Att säkerställa hälsosam, god mat vars produktion inte förstör vår miljö är en ambitiös utmaning som vi uppenbarligen inte kan klara av själva, vi behöver stöd från regeringar över hela världen.

Europeiska gemenskapen har en ledande roll i detta sammanhang och undertecknade 2020 en uppsättning politiska initiativ som kallas "EU:s gröna giv" och som syftar till att göra EU klimatneutralt senast 2050. Den övergripande strategin fokuserar också på livsmedelshållbarhet, och 8 miljarder kommer att gå till projekt för forskning och livsmedelsinnovation, bioekonomi, jordbruk och fiskeindustri, med särskild inriktning på urbana livsmedelssystem (stadsjordbruk, förebyggande och minskning av matavfall etc.). Inom ramen för projektet "Nature Urbaine" bygger Paris till exempel världens största stadsodling, med 14 000 kvadratmeter för odling av frukt och grönsaker och en fantastisk utsikt över Tour Eiffel!

 

Ett av Europeiska kommissionens viktigaste initiativ är strategin "Från jord till bord", som syftar till att göra livsmedelsproduktionen miljövänlig och samtidigt garantera hälsosamma och högkvalitativa produkter. För att göra detta kommer det att vara viktigt att involvera lokala myndigheter, landsbygds- och kustsamhällen.

Andra projekt ska genomföras, till exempel "FoodSHIFT 2030" (Horizon, 2020), som med hjälp av 7,5 miljoner försöker öka de tekniska och samhälleliga livsmedelsinnovationerna i nio utvalda städer i Europa. Projektet främjar en växtbaserad kost, syftar till att minska gasutsläppen och stärka lokala produktionssystem för att öka växthusgemenskapernas kapacitet att reagera på dagens miljö- och livsmedelskriser. Om du vill veta mer om det kan du besöka projektets webbplats på https://foodshift2030.eu/ .

 

Testa detta quiz för att se hur mycket du vet om hållbar mat!